Till skolan, ner i omklädningsrummet och svida om till arbetskläderna. Sen till svetshallen för att där dela oss i de två grupper vi kommer ha framöver. Jag delegerades till att dra in vagnen med maskinerna på i växelmontagehallen. Där visade han hur man monterar isär maskinerna för att göra service. "När ni är ute i fält kommer ni inte kunna åka hem för att få den lagad" som han uttrycke.

Vi delades sen upp i två grupper om fyra personer och tilldelades en varsin maskin, en Huskvarna och en Vossloh.

Söder om svetshallen visade läraren vad vi skulle göra, kapa räler i 1200 mm-bitar.

När han visat var det dags för fika. Vi gick och fikade i våra fina kläder och ögonskydd- och hörselkåpor klämda på huvudet. Mycket snyggt.

Sen upp och kapa. En riktig helvetesmaskin, särskilt när man, som jag, kör den när kapskivan är på väg att ta slut. Vidare fick vi lära oss att om man inte tömmer "skölden" på diverse slaggrester och sen byter kapskiva så får man snart byta kapskiva igen. Det lärde vi oss då den andra gruppen råkade ut för kapskivehaveri efter byte. 100 spänn åt skogen alltså.

När vi kapat varsitt kap med Huskvarnan bytte vi och vi fick istället monstermaskinen med 5,8 kW /7.8 hk) 2-taktare från Huskvarna. Ska kunna kapa en 60-kilosräl på 1,5 minuter med rätt skiva.

Mitt första kap (gjort med lilla Huskvarnan med slut kapskiva)

Vid lunch var vi klara och jag hade glömt dosa idag med. VIlket var tur för det satt verkligen bra med älgfärsbiffar med gele, potatis och lite lingon efter förmiddagens rälskapning.

Efter lunch skulle vi vara inomhus. Man visade oss olika borrmaskiner för att borra i räls, sen fick vi tre olika räler (SJ43, BV50 och UIC60), varsin borrmaskin (per grupp alltså) och lite skarvjärn. Uppgiften var att med hjälp av rätt mall borra hål och sen skarva ihop rälerna med övergångsskarvjärn. Vi fick en bensindriven maskin till att börja med. En Rotabroach Rhino 4 med en Honda GXV57 (Fyrtaktarer).

Vi hade lite strul med maskinen så vi höll nästa på att få borret att skära ihop. Kylvattnet läckte ut överallt utom i borret.

Men det fixade sig och vi fick gjort fyra hål i BV50:n (två per ände). Sen bytte vi till en elborr av för mig okänt märke. Gick nästan lättare med den, men den lät faktiskt mer än den bensindrivna.

Mitt första borrhål, i en BV50-räl- Kylvatten (bestående av såpa och vatten) syns i karet nedanför och på rälshuvudet ligger mallen för att få hålen rätt.

Vui borrade två hål i SJ43:an och plötsligt var det fika (värst vad tiden går fort), efter fikat borrade jag ett hål i UIC60:n med elmaskinen och efter sista borrningen var det så dags att skarva ihop grejerna för att sedan ta isär dom igen efter förevisning hur man enklast baxar en räl. Nu återstod städning. Kylvattnet hälldes ut i brunnen (nej, inte dagvattensbrunn utan brunn avsedd att ta emot vatten med föroreningar. VI talar om en hall där man svetsar, borrar och gör allsköns andra grejer med räler.

Vattnet uthällt. Endast borrspån och de små "pluggar" som blir när man borrat klart. Långa spån var bra, då slet man inte på borren så mycket. Fredrik i vår grupp fick decimeterlånga.

Sen fick vi gå hem.

I morgon är det insättning av passräl och byte av slipers som står på schemat. Ett jobb som spåren på skolans bangård är rätt vana vid.