Dagen började som vanligt med frukost. Fixade sedan lite med mitt CV och personliga brev, som jag stoppade i väskan och körde sen till skolan. Var ju ljust ute nu. Eftersom jag körde senare än vanligt.

Sen till museet där det var frukost och sen in i hörsalen för att höra presentationer av alla närvarande bolag.

Kanske inte jätteintressant. Sen ut och mingla.

Gick först till Infratek för att prata lite med dom. Känner ju en som jobbar där, och som dessutom råkar vara på deras broschyrs omslag.

Pratade om lite praktik och sådant med bland annat Infranord och Strukton och gick sen och åt i restaurangen.

Idag serverades "Handbankad schnitzel med ost och runda gröna ärtor". Mycket gott.

Sen iväg och byta om. För nu skulle vi köra den största maskinen hittils.

Nämligen skolans spårriktare.

Vi ställde i ordning maskinen och fick varrsitt headset med komradio. Behöver jag nämnna att det sades mycket om "Requesting takeoff" och liknande? Maskinen körde ut på vändskivan och vi vred den till rätt läge. Sen ut på bangården. När vi stod på rätt plats fällde vi ner mätvaggorna och två personer hoppade in i "pungen". Sen började dom köra. När de var klara hoppade jag och en till person in och vi fick en kort introduktion. Först körde den andra men sen tog jag över.

  I princip använder man tre reglage: Två pedaler och en spak.

Vänsterpedalen trycks ner och hålls nertryckt. Stoppaggregaten går ner i backen två gånger, sen rör sig maskinen framåt. När den är i rätt läge släpper man pedalen. Sen trycker man ner den igen och cykeln startar igen. Skulle man hamna fel kan man köra framåt med hjälp av högra pedalen och bakåt med en spak på armstödet.

Ibland får man flytta bommen där lyftkrokarna sitter och då måste man sträcka sig till en spak på mittpanelen och peta på denna.

En förvirrande sak i det hela är att bakåt är åt det hållet näsan pekar och bakåt är i den riktning du har ryggen. Men det satte sig snabbt. Och det var kul. Det var plötsligt fika och då hade vi nått fram till en växel. Nu kan visserligen denna maskin stoppa i växlar men det skulle inte vi göra. Så jag fick backa maskinen. Det känns rätt konstigt att köra en så stor maskin utan att kunna titta i färdriktningen. Man ser bara sliprar, kolvar och annat.

Ja, ni kan ju få se själva i denna video:

Efter fikat gick vi ut igen och två andra körde. Sen fick jag hoppa ner i maskinen igen med samma person som förra gången och så fick han köra mer. Sen när vi var klara med andra stoppningen av spåret körde vi tillbaka till lokstallet. Jag satt i pungen under resan. Vi ställde in maskinen och bytte om och så åkte jag hem.

Köra spårriktare skulle man ju kunna göra i framtiden.

Eftersom vi arbetat så bra är vi lediga i morgon. Jag har inget inplanerat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Är lite sugen på att börja igen. Men vad ska jag skriva om? Det är den stora frågan. Eller ska jag kanske låta bloggen vara kvar som ett minne? ...

Hade egentligen tänkt skriva om vad jag gjorde förra helgen, men så har så mycket annat kommit emellan, bland annat arbetsförmedlingen och ekonomi. Sen vet jag inte hur många gånger jag kommer åka till Småland efter vad jag fått reda på idag. Ska ner...

Jag kommer i fortsättningen börja blogga om museibanejobb istället. Eftersom det inte verkar bli nåt jobb som bantekniker men jag på nåt sätt ändå upprätthåller viss kompetens genom att reparera och underhålla en museibana. Det blir också ewn hel d...

Vill inte att bloggen ska dö, vilket den nästan gjort. Dock besöker folk fortfarande den. Funderar på att kanske börja skriva om vad jag gör på museijärnvägen jag är aktiv på. Det är ju banteknik faktiskt. Funderar över helgen och så får ni se se...

Vaknade, drack en halv kopp kaffe. Resten blev kvar i koppen. Gick ner för att leta efter en grej i bilen, insåg att jag inte hinner med tåget och tog bilen till Nacka station. Sen tåget därifrån och tunnelbana från Slussen. Flygbuss från Cityt...