Vaknade, gjorde mig i ordning och gick ner till altanen (eller vad man nu kallar en inglasad uteplats som ligger under huset övervåning) för att äta frukost och läsa tidningen. Mycket god frukost. Sen gick jag längs ån till skolan. Kom ifatt en bantekniker vid gångtunneln och vi slog följe. Vi fann de övriga eleverna utanför skolan. Vi stod och pratade om praktiken och sen gick vi in. Tydligen skulle vi nu ha kursen arbete på väg. Kursen började efter att man gått igenom vilka som var där. En bantekniker hade hoppat av under praktiken och slutförde alltså inte kursen.

Det blev fika i järnvägsrestaurangen. Länge sen man var där. :)

Efter fikat fortsatte kursen Arbete på väg. Skyltning och annat togs upp.

Lunch intogs tillsammans med en stor del andra på en restaurang inne i stan.

Sen arbete på väg. Kursen tog slut lagom till fikat och efter fikat spreds vi åt olika håll. Jag gick på stan med en signalare och sen gick jag till mitt. Men sen gick jag ut igen för att gå i det fina vädret och kolla på... ja... såna som man kan hitta solande.  

Sen stötte jag på signalaren igen. Han hade varit och handlat och vi stod och pratade praktik och lite annat. Och sen gick jag och handlade. Kvällsfika nu.

I morgon ska vi lämna tillbaka våra kläder och göra utvärdering. Sen är det ingen mer den dagen.. då får man hitta på nåt annat då. Förhoppningsvis hittar man nåt.

Vaknade, åt frukost och tog det lugnt. Vid 11 drog jag mot skolan. På banskolevägen körde jag om en person som liknade en från smalspåret. Men det kan det ju inte vara tänkte jag så jag åkte vidare. Skulle möta upp en annan smalspårsmänniska. Parkerade och gick upp för att hitta honom. Han kom ut från modelljärnvägen där han felsökt Ställverk 65 på sin Ställverk 59-kurs...

Vi åt mat. Under maten kom Patrik gående med en matvagn som dunkade i golvet. Det var oerhört roligt tyckte vi eftersom det var precis vad som var aktuellt i gårdagens "Kniven mot strupen". En restaurang vars servitör körde ut maten på en sådan "Sjukhusvagn"  . Sen gick vi upp till modellbanan och... ja, lekte med ställverk (jag hittade även en del rälsbrott). Stötte på läraren som för några veckor sedan visade runt oss bland ställverken. "Så du har hittat en själsfrände" utbrast han när han såg vem jag sällskapade med. Nu skulle signalaren felsöka ställverk 59 så jag och den andre smalspåristen gick ut och studerade omgivningarna. Den lilla leksaksbanan studerades, särskilt slipersbeståndet och hur man byggt växeln. Sen knatade vi upp till vändskivan och sen till vägskyddet. Sen var det dags för mig att gå till de andra. 45 sekunder för tidig :)

Läraren gick igenom besiktningsanmärkningarna från arbetena förra veckan. Det var mycket bra, men det fanns brister. Men han var stolt över oss, att vi lyckats så bra.

Sen bordade vi de två minibussarna och åkte mot Hallandsåsen där det ligger tusentals betongelement och skräpar. Sen såg vi en film om tunneln och fick en liten redovisning av den. Den är ändå inte så dyr, fast den blivit 10 gånger dyrare än planerat. Östra röret är färdigborrat och nu har man nästan kommit halvvägs på andra röret. årskiftet 2012/2013 beräknas man bli klar med detta och kan då börja bygga banunder- och överbyggnad. Sen 2015 kommer man kunna åka igenom en 8,7 km lång tunnel byggd med tre olika metoder.

Efter detta tillbaka till skolan där vi plötsligt skulle lämna tillbaka våra nycklar så alla fick brott att tömma sina skåp. Sen hem och börja packa och städa.

I morgon är det bara packning och städning som gäller.

Vaknade och åkte till skolan efter att inte ha druckit kaffe för det var slut.

Gick upp till klassrummet där vi talade om spårledningar. Sen gick vi ut till bomanläggningen där läraren visade lite om hur man kopplade ifrån en anläggning, och sen gick vi in och lekte med modelljärnvägen... eh jag menade, tittade på ställverken till skolans modellbana. Sen fika och efter fikat talade vi om skarvfritt spår.

När vi var klara lagom till lunch skulle jag bege mig mot Småland. Men först tittade jag på när de bärgade bort svetsbussvraket.

Bärgning av vraket.

Sen körde jag mot Småland.

Väl där konstaterade vi att det behövdes nytt batteri till vårat gamla pinnlödningsaggregat. Så jag och en till begav oss till Växjö, rondellernas stad. Vi fick slå till GPS:en för att hitta till biltema, men sen kom vi dit.

Vi hittade batteriavdelningen och en anställd som kunde hjälpa oss för vi hittade inte de batterier vi hade räknat ut skulle få plats. Men han hittade tre stycken gräsklipparbatterier som passade. Han förstod också att vi inte skulle ha batterierna till en motorcykel eller en åkgräsklippare. Vi körde hem med våra batterier och seriekopplade dom så vi fick 36V och provkörde sen med hjälp av slipmaskinen som tillhör aggregatet.

Det fungerade. Sen tittade vi till motordressinen och lagade sen mat. Nu är vi trötta och det är sen så vi ska gå och lägga oss.

I morgon är det pinnlödning och bombyte i Virserum.

Dagens inlägg blir en liten julklapp till alla ställverksintresserade.

En del har säkert redan sett detta lilla reportage men här kommer det på nytt, nu med alla fakta jag har.

Det handlar alltså om det gamla ställverket i Saltsjö-Duvnäs, byggt 1938.

När bilderna togs såg stationen ut som på denna spårplan:

Spår 1/Norra spåret hade sth 40 i riktning mot Storängen av signaltekniska skäl (låga signaler). Spår 2/Södra spåret hade sth 40 från Storängen av samma skäl.
För att få grönt i infarterna 2A, 2E och 2F krävdes att bommarna vid Kranglans väg var fällda.
Vid stationsgränsen mot dubbelspåret fanns det blocksignaler (2D och 2G). Utfartssignaler (Mellansignaler på JTF-språk) saknades.

Stora väggen, med alla reläer. Hyllreläer av typ JRB, JRC tillverkade av SIgnalbolaget (Ericsson).

Signaltransformatorer. Skapade 110 V ut till signallamporna. Transformatorerna för de röda skenen hade egenheten att dom tålde att kortslutas på utgången. Man släckte nämligen de röda skenen, inte genom att bryta kretsen, utan genom att kortsluta den. Anledningen var att ett avbrott i reläkontakten inte skulle kunna leda till släckt rött sken, utan tvärtom.

Ovanför dörren sitter dessa prylar av modernare snitt.
De två grejerna till vänster är märkta "Likr. ENC 1" och "Likr. ENC 2"
De två till höger är självaste ENC 1 och ENC 2.
Detta var seriella kodare för ATC-systemet som 2011 ännu ej är färdiginstallerat.

ENC 1

 Relätransformatorer för spårledningarna S22, S23, S24 och S25. Transformerade upp spårledningsspänningen nominellt. (2V - 8V) (Växelström).

 Tillverkade av LM Ericsson och typmärkta REJ 15001 och SJ Art. nummer 0665450.

De bruna grejerna till höger är ringledningstransformatorer.

Vita boxen högst upp är för växelvärmen.

Det andra är diverse gränssnitt för Ericsson-manöversystemet som installerades i Neglinge efter branden i början av 80-talet.

 En viktig del i ställverket var detta skåp som fanns under plattformen på spår 2. Denna öppnade jag, iklädd varselväst, och tog denna bild. Där fanns K-nycklar för växlarna på bangården. De flesta växlar var rivna vid det här laget men ställverket kräver att nycklarna sitter på plats för att det ska bli grönt.

I början av 2007 var allt utbytt mot ett nytt ställverk 59. I samband med detta byttes och flyttades signaler.

Nu krävs inte längre att bommarna är nere för att man ska få grönt i 2A, som dessutom försetts med försignalering. Istället regleras bompassage i utfartssignalerna 2D och 2G. Blocksignaler saknas nu vid stationsgränsen.
Hastighetsbegränsningen på "Högerspår" är borta då de låga signalerna slopats.

Detta är från Storängen hösten 2006 och är för att visa hur de låga signalerna såg ut.

De nya signalerna stod på vanliga stolpar och inte avkapade kontaktledningsstolpar som den på bilden.

En annan egenhet var att blocksingalerna visade grönt från både Duvnäs och Storängen fram till en tågväg ställdes in på nåt av spåren i Duvnäs eller Storängen.

I början av 2007 var det nya ställverket av typen DSL klart. DSL är en SL-variant på Ställverk 59, där man har nyare komponenter (bland annat SF4-reläer).

Tack till signaturen Mamma Ulla och Lars-Henrik Eriksson för den info jag saknade.